2021-03-15

Tre frågor om vetenskaplig grund: Kristianstads kommun berättar

FoU Skola driver ett kommunikationsprojekt där kommuner i Skåne berättar om sitt arbete med skola på vetenskaplig grund. Ambitionen med projektet att lyfta de goda exemplen om svensk skola samt skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte. Den här gången är det Therese Granekull, lektor, och Anders Rosvall, enhetschef didaktisk enhet, i Kristianstads kommun som svarat på frågor.

Skollagen (2010:800) lyder att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur tolkar ni begreppet ’vetenskaplig grund’ i er kommun? Vad betyder det för förvaltningen och skolor/förskolor?

För Kristianstads kommun innebär en utbildning på vetenskaplig grund att allt ifrån planering till genomförande och utvärdering utgår från relevanta forskningsresultat, både när det kommer till innehåll och form. Det gäller såväl för läraren som planerar och genomför undervisning som för förvaltningen som till exempel initierar och följer upp insatser av olika slag. En utbildning som präglas av hög kvalitet och som gör det möjligt för alla barn och elever att nå så långt som möjligt, bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att inta ett vetenskapligt förhållningssätt går hand i hand med en utbildning på vetenskaplig grund. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär att kritiskt titta på, reflektera kring och ifrågasätta både forskningsresultat och den egna praktiken i syfte att utveckla den.

Ge exempel på konkreta aktiviteter på hur er kommun arbetar med skola på vetenskaplig grund.

Sedan 2014 genomförs en systematisk kartläggning av undervisningen i kommunens grund- och gymnasieskolor samt grundsär- och gymnasiesärskolor utifrån åtta kvalitetsdimensioner för god undervisning. Detta kallas i vardagligt tal för Kärnan och genomförs av kommunens didaktiska enhet. Kärnan är en del i skolornas systematiska kvalitetsarbete på så vis att det ger skolan ett nuläge när det gäller undervisningskvalitet samt att framgångs- och utvecklingsområden synliggörs. Syftet är i förlängningen att det ska leda till att öka elevers måluppfyllelse. De åtta kvalitetsdimensionerna är framtagna i samarbete med Jan Håkansson, Linnéuniversitet/Högskolan Dalarna och bygger på nationell och internationell forskning kring vad som kännetecknar god undervisning för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att lära och är av allmändidaktisk karaktär. Varje dimension består i både ett lärar- och ett elevperspektiv. Kartläggningsmetoden utgörs av tre komponenter; observation av undervisning, elevsamtal med en grupp elever samt samtal med undervisande lärare. Därefter analyseras materialet med stöd av dokumentation från observationer och samtal, vilket genererar skolans mönster utifrån de åtta kvalitetsdimensionerna. Varje undervisande lärare på den aktuella skolan ingår i kartläggningen, men det är hela skolans mönster som är i fokus. Resultatet av kartläggningen presenteras för skolans medarbetare och används som underlag i skolans fortsatta utvecklingsarbete. Kärnan är också ett redskap för huvudmannen att systematiskt följa upp och utveckla utbildningen så som beskrivs i skollagen. Hittills har över 1200 observationer gjorts i kommunen.

Just för tillfället arbetar vi i kommunen med att implementera kvalitetsdimensioner för undervisningen även i förskolan. Vi upplever att behovet är än större i förskolan att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisningen som bedrivs. Vi har hittills genomfört kartläggning av undervisningen på en förskola.

Mot bakgrund av nationella och kommunala analys-, jämförelse- och utvärderingsunderlag, som visade på behov av insatser för högre kunskapsresultat inom barn- och utbildningsförvaltningen, beslutade förvaltningschefen för ett antal år sedan om en kraftsamling för högre kunskapsresultat. Denna kraftsamling går numera under begreppet Framgångsrik undervisning. Insatsen innefattar alla led i styrkedjan från förvaltningschef och skolchefer via rektorer och lärare till barn och elever. Samtliga skolformer innefattas, men dess vision och målbild skiljer sig åt mellan förskolan och de övriga skolformerna. Som ett led i detta arbete, arbetar varje verksamhet fram sin strategi för att utveckla en framgångsrik undervisning utifrån sina identifierade behov. Kortfattat består strategin av nulägesanalys, målbeskrivning utifrån begreppen prestation, process och resultat samt genomförande och utvärdering. Verksamheterna kan få stöd både vid framtagandet av sin strategi och när det gäller arbetet med den från kommunens Utvecklingsavdelning. Inom Framgångsrik undervisning finns det flera kopplingar till vetenskaplig grund. Bland annat att insatsen grundas i forskning kring vad som krävs för att lyfta och förbättra ett skolsystem, framgångsfaktorer för förändringsarbete, genom föreläsningar av Simon Hjort (kommunlektor och författare) samt genom en kommungemensam site med förslag på forskning och litteratur utifrån de målbeskrivningar som blivit synliga i verksamheternas strategier.

Kristianstads kommun ingår i ett samarbete med Högskolan Kristianstad när det gäller praktiknära forskning som benämns Lärande i samverkan tillsammans med andra närliggande kommuner. Syftet med forskningsplattformen är att utifrån praktiknära och verksamhetsrelevant forskning bidra till att utveckla undervisning i skola och förskola.

Vilka effekter har arbete med skola på vetenskaplig grund gett? Hur främjar detta arbete skolans och förskolans utveckling i er kommun?

Vi har främst belägg för att påvisa effekter på process och prestationsnivåer. Vi har dock endast tecken på barn- och elevresultat på enhetsnivåer. Tecknen på elevresultat består främst av lärares beskrivningar av hur en utveckling av undervisningen påverkar elevens lärande. Däremot har vi desto mer robusta tecken på resultat vad gäller det vi kallar för prestationsmål, alltså hur själva kvalitén på undervisningen ändras. Efter genomförda kartläggningar av undervisningen uppger över 80 procent av lärarna att Kärnan har hjälpt dem att reflektera mer över sin egen undervisning och nästan 70 procent uppger att Kärnan har bidragit till att sin egen undervisning har utvecklats till det bättre.

Effekterna av Framgångsrik undervisning är svårare att utröna eftersom ”projektet” fortfarande är relativt nytt. Däremot kan vi konstatera att samtliga skolor numera har strategier för hur måluppfyllelsen ska öka med hjälp av kvalitetsförbättringar av undervisningen. Förskolan som skolform ligger något efter eftersom implementeringen av den reviderade läroplanen bereddes plats inledningsvis. Vi kan se att förstelärare och andra nyckelroller på skolorna används på ett mer strukturerat sätt och därmed kan vi se effekter på att utvecklingsorganisationerna på majoriteten av skolorna jobbar mer resultatinriktat.

Måluppfyllelsen följer vi noga i kommunen och tyvärr är det framförallt behörigheten till nationella program på gymnasiet som över tid går ner. Vi är dock övertygade om att kvalitén på undervisningen förbättras, något vi kan se när vi återkommer till skolorna för att observera undervisningen en andra gång. Däremot ökar tyvärr skolsegregationen i kommunen, något som är en av kommunens större utmaningar just nu och en lång tid framöver.


Sidansvarig

Malin Bardenstam

Vetenskaplig ledare